Ljuslampett på väggen: så väljer, placerar och sätter du upp den

  • 19 Nov, 2026

Ljuslampett i hamrad metall med tänt ljus mot en mörkblå vägg

En ljuslampett är kanske det enklaste sättet att få levande ljus i ett rum utan att ta plats på bord och fönsterbänkar. Lågan hamnar högre upp, metallen bakom ljuset fångar skenet och sprider det över väggen, och i november räcker det ofta med två lampetter i hallen för att det ska kännas varmt när man kommer hem. Men en lampett som sitter fel blir lätt bara en metallplatta med ett ljus som droppar. Några enkla val avgör resultatet.

Vad en ljuslampett gör som en ljusstake inte gör

Lampetten är äldre än elektriciteten och byggdes för att få ut så mycket ljus som möjligt av ett enda ljus. Den blanka plattan eller skålen bakom lågan fungerar som en reflektor. Ju större och blankare plattan är, desto mer ljus kastas tillbaka in i rummet. En hamrad yta bryter ljuset i många små fält och ger ett mjukare, levande skimmer, medan en slät och polerad platta ger ett starkare men mer punktformigt sken. Lampetter med spegelglas förstärker effekten ännu mer.

Det betyder också att lampetten fungerar bäst där väggen annars är mörk. I en hall, vid en trappa, på var sin sida om en spegel eller över en byrå i matsalen gör den mest nytta.

Material: mässing, tenn, smide eller glas

  • Mässing: det klassiska valet. Varm i tonen och tålig. Mässing mörknar med tiden och får patina, vilket många tycker är en del av charmen. Vill du ha den blank behöver den putsas då och då.
  • Tenn: svalare och gråare i färgen, med ett mjukt, matt sken. Passar fint mot ljusa och kalla väggfärger.
  • Smide och svartmålad metall: ger en lantlig eller stram känsla men reflekterar mindre ljus. Välj då gärna en modell med större platta eller kombinera med fler ljus.
  • Spegelglas: ger mest ljus per låga och passar i rum där du vill ha stämning utan att tända taklampan.

Handgjorda lampetter har en lång tradition i Sverige. Ett exempel är Malin Appelgren, som har sin verkstad på Österlen, som arbetar i mässing och tenn och fortfarande gör den lampett som hennes morfar ritade på 1930-talet. Hennes större lampett i hamrad mässing på 29 cm visar tydligt hur en stor, buktig platta sprider ljuset över väggen.

Storlek och antal

En vanlig miss är att välja för liten lampett till en stor vägg. En lampett på 15 till 20 centimeter fungerar bra i en smal hall eller bredvid en dörr. Till en större vägg, över en byrå eller i ett rum med högt i tak behövs ofta 25 centimeter eller mer, annars ser den förlorad ut.

Lampetter hängs gärna i par. Två likadana på var sin sida om en spegel, en tavla eller ett fönster ger en lugn och symmetrisk bild. Vill du ha något friare kan du gruppera tre eller fyra lampetter i olika storlekar men i samma material.

Rätt höjd och placering

Det finns ingen exakt regel, men vägglampor sätts ofta i ungefär ögonhöjd, runt 170 centimeter från golvet. För en ljuslampett är det en bra utgångspunkt, men tänk på några saker innan du borrar:

  1. Utrymmet ovanför. Värmen från lågan går rakt upp. Det får inte finnas hyllor, gardiner, tavlor eller annat brännbart ovanför lampetten, och lågan ska inte stå så nära taket att det sotar.
  2. Var folk går. I en smal hall eller trappa ska ingen kunna stryka med axeln eller jackärmen mot lågan. Sätt lampetten högre eller välj en annan vägg.
  3. Drag. Undvik platser nära ytterdörr, fönster som öppnas och ventiler. Drag får lågan att fladdra, ljuset att rinna och väggen att sota.
  4. Väggen bakom. Tapet och målad vägg tål normal värme från ett ljus i en lampett med ordentlig platta, men en liten lampett med kort avstånd mellan låga och vägg kan ge gula fläckar med tiden.
  5. I par. Mät från mitten av spegeln eller tavlan och placera lampetterna lika långt ut på båda sidor, i samma höjd. Markera med maskeringstejp och titta en dag innan du borrar.

Så sätter du upp den

De flesta lampetter hängs på en eller två skruvar. Det som avgör är väggen. I en gipsvägg behöver du en gipsplugg eller skivplugg, eftersom en vanlig skruv direkt i gipsen inte håller. I betong eller tegel borrar du med slagborr och använder vanlig plugg. I en trävägg eller där det finns en regel bakom gipsen kan du skruva direkt.

Kontrollera alltid att lampetten sitter helt stadigt och inte kan vicka. En lampett som lutar framåt gör att ljuset lutar, rinner och i värsta fall faller ur. Kolla också att ljuspipen pekar rakt upp när lampetten väl sitter på väggen.

Ljus, stearin och skötsel

De flesta ljuslampetter är gjorda för kronljus, men måtten varierar. Mät pipens diameter och kontrollera i produktbeskrivningen vilket ljus som passar. Ett ljus som står löst ska inte kilas fast med papper. Välj hellre droppfria ljus av god kvalitet, de rinner mindre och gör att du slipper skrapa stearin från väggen.

Har det ändå runnit stearin på mässingen gör du så här:

  • Låt stearinet stelna helt och lyft bort det mesta med en träpinne eller plastskrapa. Undvik kniv och stålull, som repar metallen.
  • Värm resterna försiktigt med en hårtork och torka av med hushållspapper.
  • Tvätta av med ljummet vatten och lite diskmedel, och torka torrt.
  • Vill du ha blank mässing kan du putsa med mässingsputs. Vill du behålla patinan räcker det med en torr trasa.

Samma säkerhetsregler gäller för lampetter som för alla levande ljus: släck innan du lämnar rummet, byt ljus i tid och låt aldrig ljuset brinna ner i pipen. I vår guide om ljuslyktor och levande ljus finns en checklista som är bra att gå igenom inför advent.

Ett första steg inför advent

Börja med en enda vägg, helst den du ser först när du kommer in genom dörren. Mät upp, tejpa ut var lampetterna ska sitta och leva med det ett par dagar innan du borrar. Vill du jämföra modeller i olika material och storlekar hittar du fler i kategorin väggljusstakar och ljuslampetter. Kombinera gärna med en bordslampa eller två, så som vi beskrev i inlägget om belysning i hemmet, så blir lampetternas sken en del av helheten i stället för det enda ljuset i rummet.